Idag (eller rättare isagt igår) så hade min äldre syster ett riktigt nasty utbrott. Hon förstår inte ett skämt, tar det på allvar och skriker ut att allt och alla är psykiskt sjuka. Det är det man är om man inte håller med henne, om man inte resonerar som hon gör. Hon skriker ut att de som inte lever i samma paradigm som hon är sinnessjuka ( hon sa inte allt detta men det är i prinicip det hon menar). Detta händer varje gång någon säger åt henne. Det slutar alltid i tårar. Hon rättfärdigar alltid sina ord med att tänka jag är den enda som rationaliserar, fast det är bara självindoktrination. När jag säger något, som jag har kunnighet om något som jag kan uttala mig om, då ska jag hålla käft eftersom det är inte bra att man kan tänka annorlunda. Se situationer ur fler än en vinkel. MEN när det gäller henne själv då ska alla andra hålla käft eftersom det hon säger måste stämma. Du vet inte så mycket som du tror, sa hon supercilliously åt vår mamma. Men det är tvärtom. Jag påstår inte att jag vet allt, men jag kan erkänna det och inse det. Hon skulle kunna erkänna det men utan insikt. För hon har väldigt höga tankar om sig själv, på samma sätt som alla har höga tankar om sig själva. Men ibland blir det extremt. Hon går till person angrepp för minsta lilla. På Grund Av ett skämt. Det gör mig upprörd att hon kan vara utan själv insikt när hon går till angrepp. Hon ser bara vad hon själv gör. Inte vad alla andra gör. Det alla andra gör nedvärderas och räknas inte. Eftersom vad hon gör räknas så mycket mer i hennes paradigm än vad andras handlingar gör.

Förlåt till er som läser detta, att jag öser ur mig så mycket flegma, but I need to elevate my mind. It's just that the injustice of her view of the world makes me upset. Fast nu ska jag inte tänka på det något mer. 

 Jag ska nu leva utan att låta henne påverka mig, fast dt kommer nog inte gå så bra. Men det är jul! Jag hoppas att det gör det hela bättre, i alla fall jag ska låtsas att det gör det bättre. Det är miraklernas tid. 

Jag önskar er alla en underbar JUL! GOD JUL!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig. Jag vet inte vad jag ska skriva, bara att jag behöver skriva. Känner ni igen den känslan? Letargi men ändå, en gnuta hopp? ...

Idag var en mycket jobbig dag. Med en allvarsfylld atmosfär. Det var svårt att andas att leva.   Alexandra är den underbaraste människan som lättar tyngden och gör så att jag kan andas.  Det lilla räcker. ...

You don't have to be strong for others. You cannot let the feelings bundle up inside ;they will erupt. ...

I år tänkte jag totalt ignorera melodifetivalen, eller i alla fall dess betydelse i mitt liv. För den besvikelsen jag känner varje år efter flera veckor tortyr i form av parodi på musik, röstas det oftast ett "ganska hyfsat" bidrag fram.   I år hade ...

Det var länge sedan jag skrev i denna "dagbok" (vilket är ett väl använt uttryck här) så jag tänkte starta med att skriva här, den första dagen i den tredje månaden av 2009. Jag har egentligen inte särskilt mycket att skriva. Jag ville bara lätta mit...